La senorita gordito har sjungit

Först får man tacka för alla kommentarer och lyckönskningar. Alltid uppiggande att få såna och det har vi behövt.

Inte minst idag. Gårdagen gick ju bra. Vi kom ju på 36 plats totalt för dagen. Inte illa med tanke på förutsättningarna och konstigheterna det innebär att starta långt bak. Såg fram emot fortsättningen av racet.

Vi fick starttid 7:18:30. Är bra en bra plats. Och det går ju ut på att man får starttid efter plats. 30 sekunders mellanrum så det blir väll ungefär där.
Intressant då är att våra kamrater Peter och Hans, också i en Pv, som inte fick till en enda sträcka under gårdagen fick starttid 7:16?????? Måste vara nån mexicansk räkning där.

Oavsett så skulle första sträckan gå på ringleden runt Puebla. Denna blev dock inställd för att vägen var för dålig. Blev transportaträcka av den istället. Om ni tänker er den värsta asfalterade vägen i Sverige så kommer ni inte ens i närheten av denna sträcka. Riktigt dålig väg alltså.
Full fart vidare till nästa sträcka som låg 25 mil därifrån, i Pachuga. Under hela förarmötet igår hade de varnat för sträckorna i Pachuga. Det blir alltid en massa bilar som krashar.
När vi väl kommit dit så insåg vi varför. Riktigt hemska hårnålar mellan stupen. Bra asfalt men till och med svårt att svänga runt en liten Volvo i kurvorna. Tror ingen tyckte om dessa. Halt var det med. Och mycket riktigt förlorades 4-6 bilar där. Sista sträckan ställdes in för att de var tvungna att bärga allt.
Alltså 20 mil framåt Querétaro. Eller rättare sagt en liten by utanför som hade ordnat fest för oss. Där var även servicen för dagen. Riktigt trevligt med mexicansk dans och mariachi.
Bilen, som hade funkat fint hela dagen, fick lite kärlek av Erik och var piggare än på länge. Kristian räknade snabbt ut när vi skulle vara framme vid nästa kontrol och så bar det iväg.
Efter 5 kilometer försvann en cylinder. Både hördes och kändes som en riktigt dålig motor. Tänkte att det var kanske en loppa på ett stift. Ett par snabba uppvarvningar för att rensa gjorde ingen skillnad och då började bilen ryka. Bara att köra in under ett träd, skugga, och lyfta huven. När vi hoppade ut såg vi att det fanns en massa olja på marken och av en händelse var den vår. Började plocka ut tändstiften och efter andra stod det klart att det var dags att ringa efter Erik. Det stiftet var ite ihopknycklat och det är aldrig bra i en motor. Men nåt hål som oljan läckt ut genom hittade vi inte.

Efter ett tag kom mekarna och det konstaterades snabbt att detta kan de inte fixa på plats. Vi lämnade en mexare vid Volvon och så åkte vi iväg med mekarna till motorbanan där sista sträckan skulle gå. Bilen bogserades till hotellet.


Förarmötet skippade vi ikväll utan vi satte oss lite nedstämda och åt. Fortfarande ingen aning om hur det skulle gå men magkänslan lutade åt ett visst håll.
Efter maten åkte vi till mekarna som visade samma stämning som vi.

En ventiltallrik som lossnat och tryckts mellan kolven och tändstiftet. Inga reservventiler fanns så det var bara att packa.

Det är alltså slut för Los Vikingos i La Carrera Panamercana 2010.

Vi är ledsna och besvikna. Det vi kan göra nu är att följa med till Zacatecas med hela cirkusen och sedan ta semester.



Gårdagens tabell
1 Harri Rovanpera
2 Michel Jourdain
3 Carlos Anaya
4 Doug Mockett
5 Jorge Pedrero

88 Peter och Hans

Sorgligt men godnatt